Laddbox hemma – guide till laddning av elbil

Varför laddbox och inte vägguttag

En laddbox skiljer sig från ett vägguttag på fyra avgörande punkter. Den är konstruerad för kontinuerlig belastning under många timmar, den kommunicerar med bilen och anpassar strömmen, den har skyddsfunktioner anpassade för just laddning, och den är fast ansluten så att ingen kontakt värms upp av upprepad i- och urkoppling.

Nödladdning i schuko fungerar men är långsamt och belastar en installation som ofta är dimensionerad för korta uttag av effekt. Äldre uttag, skarvsladdar och grenuttag är återkommande orsaker till överhettning. För daglig laddning är laddbox rätt lösning både ur säkerhets- och tidsperspektiv.

Ett vanligt vägguttag är dessutom konstruerat för korta, tillfälliga uttag av ström, till exempel en dammsugare eller en kaffebryggare som används i några minuter åt gången. När samma uttag ska leverera ström oavbrutet i sex, åtta eller tolv timmar varje natt uppstår en helt annan typ av termisk belastning i kontakt, sladd och eluttagets fasta installation. Kontakten kan över tid bli varm, isoleringen kan åldras snabbare och risken för glappkontakt ökar. Det är därför nödladdning i schuko är avsedd som ett undantag för enstaka tillfällen, inte som en permanent lösning för den som kör elbil dagligen.

En fast installerad laddbox löser detta genom att vara dimensionerad, testad och godkänd för just kontinuerlig laddström, med inbyggda skydd som stänger av laddningen om något avviker, till exempel för hög temperatur i kontakten eller ett fel i jordningen. Den ger också en förutsägbar, snabbare laddning eftersom effekten inte begränsas av ett vanligt uttags säkerhetsmarginaler.

Effekt, faser och laddtid

Laddeffekten avgörs av tre saker, och den lägsta av dem sätter taket:

1. Vad elanläggningen och huvudsäkringen tillåter.
2. Vad laddboxen är dimensionerad för.
3. Vad bilens inbyggda laddare klarar.

Det sista glöms ofta bort. Många bilar tar bara emot enfas eller begränsad trefaseffekt vid AC-laddning, och då hjälper det inte att laddboxen kan mer. Kontrollera bilens specifikation innan du betalar för högre effekt.

Enfas ger lägre effekt men räcker gott för normal daglig körning eftersom bilen står stilla hela natten. Trefas ger kortare laddtid och är att föredra om bilen används mycket eller om flera hushållsmedlemmar delar på laddpunkten. En rimlig utgångspunkt är att räkna på hur många kilometer du kör en genomsnittlig dag, inte på hur snabbt batteriet kan fyllas från tomt.

Ett vanligt missförstånd är att tro att man alltid vill ha så hög effekt som möjligt. För de allra flesta hushåll är bilen parkerad från sen kväll till morgon, vilket ger gott om tid även vid lägre effekt. Den som kör en genomsnittlig sträcka på några mil per dag hinner i praktiken ladda klart flera gånger om under en natt, oavsett om anläggningen ger 3,7 kW eller 11 kW. Högre effekt blir mer relevant om bilen används oregelbundet, om flera förare delar samma laddpunkt, eller om du ibland behöver ladda snabbt mitt på dagen mellan två körpass.

Det är också värt att komma ihåg att effekten som anges på laddboxen är en maxgräns, inte en garanterad nivå. Den faktiska laddeffekten styrs alltid nedåt av det svagaste ledet i kedjan – anläggningens säkring, boxens kapacitet eller bilens laddare – och kan dessutom sänkas tillfälligt av lastbalanseringen när annan hushållsel drar mycket effekt samtidigt.

Ungefärlig laddtidstabell

Hur mycket räckvidd du får per timme beror på bilens förbrukning, temperatur, körsätt och laddförluster. Tabellen nedan är därför en ungefärlig räkneexempel, inte en garanterad siffra för din bil. Antagandet som ligger bakom är en genomsnittsförbrukning på cirka 2 kWh per mil, vilket är en rimlig tumregel för en vanlig elbil vid blandad körning. I verkligheten tillkommer laddförluster på ungefär 5–10 %, vintertid ofta mer eftersom batteriet behöver värmas.

* Ungefärliga värden baserade på ett antagande om cirka 2 kWh/mil och exklusive laddförluster. Din bils faktiska förbrukning, utetemperatur och bilens inbyggda laddare (se avsnittet ovan) avgör vad du verkligen får i praktiken. Använd tabellen för att förstå storleksordningen, inte som en exakt beräkning för din situation.

Säkerhet och elkrav

Laddning ställer krav som vanliga uttag inte gör:

• Egen grupp. Laddboxen ska ha en egen avsäkrad krets, inte dela med garageuttag eller belysning.
• Huvudsäkring. Fastighetens huvudsäkring sätter ett tak för hur mycket effekt som totalt får tas ut samtidigt. En elektriker kontrollerar om befintlig huvudsäkring räcker till laddboxen utan att äventyra övrig förbrukning, eller om den behöver höjas hos elnätsägaren, vilket i sin tur kan påverka nätavgiften.
• Jordfelsbrytare typ B eller A-EV. Laddning kan ge felströmmar med likströmsinslag som en vanlig jordfelsbrytare av typ A inte upptäcker. Installationen behöver därför skydd som klarar detta, antingen genom en jordfelsbrytare av typ B, en typ A kombinerad med separat DC-felskydd (så kallad A-EV-lösning), eller genom att laddboxen har inbyggt DC-felskydd som gör att en vanlig typ A-brytare räcker. Vilken lösning som är lämplig och tillåten avgörs av elektrikern utifrån anläggningen och boxens egenskaper.
• Korrekt jordning. Anläggningens jordning ska kontrolleras, särskilt i äldre hus och i fristående garage.
• Kabelarea och montageplats. Långa kabelvägar till garage eller carport kräver grövre kabel för att undvika spänningsfall, och om kabeln ska grävas ner eller dras i mark tillkommer schaktarbete. Placeringen ska vara väderskyddad, lättåtkomlig och tåla den mekaniska påfrestning som daglig i- och urkoppling innebär.

Allt detta ska bedömas av behörig elektriker på plats. Det går inte att avgöra från en produktsida vilken lösning som passar just din anläggning.

Lastbalansering

Lastbalansering innebär att laddboxen mäter hur mycket effekt resten av hushållet använder och sänker laddströmmen när det behövs. Utan den riskerar huvudsäkringen att lösa ut när spis, värmepump, torktumlare och laddning sammanfaller en vardagskväll.

Det finns två nivåer:

• Statisk begränsning. Laddboxen ställs på en fast, låg maxeffekt. Enkelt men innebär att du alltid laddar långsammare än du skulle kunna.
• Dynamisk lastbalansering. En strömmätare i elcentralen ger boxen aktuell förbrukning, och laddeffekten anpassas i realtid. Kostar lite mer i installation men utnyttjar anläggningen fullt ut.

Ska ni ha flera laddpunkter, exempelvis två bilar eller flera hushåll i ett radhusområde, behövs dessutom balansering mellan laddpunkterna så att de delar tillgänglig effekt.

I praktiken innebär detta att om du och en granne laddar samtidigt, och den totala effekten hotar att överskrida vad anläggningen tål, sänker systemet automatiskt effekten på båda laddpunkterna proportionerligt i stället för att en säkring löser ut och laddningen helt avbryts. Det gör att fler kan ladda samtidigt utan att någon behöver planera exakt när på dygnet de laddar, samtidigt som anläggningen skyddas.

Villa, radhus och bostadsrätt

Villa

Enklast. Du äger anläggningen och beslutar själv. Det som avgör kostnaden är avståndet mellan elcentral och laddplats, om kabeln kan dras inomhus eller behöver grävas, och om elcentralen har plats för nya grupper.

Radhus, parhus och samfällighet

Radhus och parhus har ofta villaliknande elförutsättningar rent tekniskt, men parkeringsytan tillhör inte alltid den enskilda fastigheten. I många radhusområden ägs och förvaltas garage, carportar och parkeringsplatser gemensamt av en samfällighetsförening. Innan du beställer en installation behöver du därför ta reda på:

• Vem som äger marken där laddboxen ska sitta – du själv eller samfälligheten.
• Vem som äger elmatningen fram till platsen, och om den är dimensionerad för att flera hushåll laddar samtidigt.
• Om samfälligheten redan har eller planerar en gemensam laddlösning, vilket ofta blir billigare och tekniskt smidigare per hushåll än att var och en drar egen el.

Många samfälligheter väljer att upphandla en gemensam anläggning med central mätning och lastbalansering mellan platserna, ungefär på samma sätt som i en bostadsrättsförening. Det undviker att varje enskild fastighetsägare ska dra ny kabel och söka separata tillstånd.

Bostadsrätt (BRF)

I en bostadsrättsförening är laddboxen sällan en enskild fråga eftersom parkeringsplatser, garage och den gemensamma elanläggningen normalt ägs och förvaltas av föreningen. Innan installation krävs i regel:

• Styrelsens godkännande. Du kan som boende sällan installera en laddbox på en föreningsägd plats utan att föreningen sagt ja, och styrelsen behöver ofta ta ställning till en princip för hela föreningen, inte bara ditt enskilda ärende.
• Gemensam infrastruktur. Ska flera boende kunna ladda samtidigt krävs normalt en förstärkt elmatning till garaget eller parkeringen, med lastbalansering mellan samtliga laddpunkter så att den gemensamma anslutningen inte överbelastas.
• Individuell mätning och fördelning av kostnad. Föreningen behöver kunna mäta varje boendes förbrukning separat så att var och en betalar för sin egen laddning, antingen via undermätare i varje laddpunkt eller via ett gemensamt laddsystem med inbyggd mätning och fakturering.

Av dessa skäl väljer många föreningar att upphandla en gemensam laddlösning för hela fastigheten i stället för att godkänna att enskilda medlemmar installerar egna boxar var för sig.

Hyresrätt

Kräver fastighetsägarens godkännande på samma sätt som i en bostadsrättsförening. Installationen blir normalt fastighetens egendom, och det är vanligt att fastighetsägaren vill ha en gemensam lösning med lastbalansering och individuell mätning om flera hyresgäster ska kunna ladda.

Smart laddning och elpris

Elbilsladdning är den ideala lasten att flytta i tid: bilen står stilla i tolv timmar och bryr sig inte om när under natten den laddas. Med timprisavtal kan laddningen styras till de billigaste timmarna, antingen via laddboxens egen app, via bilens app eller via en extern tjänst.

Tänk på tre saker:

• Styr på ett ställe. Om både bilen och boxen har schema krockar de regelbundet och laddningen uteblir. Välj en av dem och stäng av den andra.
• Sätt en golvnivå. Låt bilen alltid nå en miniminivå oavsett pris, så att den går att köra på morgonen.
• Kontrollera effekttariff. Har ditt elnätsbolag en avgift baserad på högsta uttagna effekt kan det löna sig att ladda långsammare under fler timmar snarare än att maximera effekten.

Utöver ren elprisstyrning finns i moderna laddboxar ofta ytterligare smarta funktioner:

• Lastdelning mellan flera boxar. Har hushållet, radhusföreningen eller samfälligheten fler än en laddpunkt kan boxarna kommunicera och fördela tillgänglig effekt sinsemellan, så att ingen behöver stå helt utan ström när flera laddar samtidigt.
• Användarhantering och behörighet. Vissa boxar kräver RFID-bricka, app-inloggning eller pinkod innan laddning startar. Det är särskilt relevant där flera hushåll delar laddplats och behöver kunna se eller fördela sin egen förbrukning.
• Statistik och uppföljning. Appar som visar laddad energi per tillfälle gör det enklare att följa upp kostnad och till exempel fördela den mellan hushåll som delar en anläggning.

Läs vidare om att styra andra laster i vår guide om smart värme och termostater.

Kabel, kontakt och placering

Typ 2 är standardkontakten för AC-laddning i Europa. Du kan välja mellan laddbox med fast kabel eller med uttag där du använder bilens egen kabel.

• Fast kabel är bekvämast i vardagen – ingen kabel att bära. Kräver kabelhållare och blir stel i sträng kyla.
• Uttag ger renare installation, kabeln förvaras i bilen och boxen kan användas av besökare med egen kabel.

Placera boxen så att kabeln når laddporten oavsett hur bilen parkeras, i en höjd runt midjan, skyddad från snöras från tak och inte där bilen kan backa in i den. Tänk också på nästa bil – laddporten sitter olika på olika modeller.

Montageplatsen bör också vara lättillgänglig för framtida service och avläsning, till exempel av en elektriker som ska felsöka eller uppgradera anläggningen. Undvik att gjuta fast eller bygga in laddboxen så att den blir svår att komma åt. Om kabeln ska dras utomhus, till exempel längs en fasad till ett fristående garage, ska den vara avsedd för utomhusbruk och mekaniskt skyddad där den kan utsättas för påkörning, till exempel av en cykel eller gräsklippare.

Fundera även på om laddboxen ska sitta på en vägg, en stolpe eller inomhus i garaget. En stolpmontering ger flexibilitet i placering men kräver egen grund och extra kabeldragning, medan väggmontering på husfasaden eller i garaget oftast är enklare och billigare att installera.

Installation och elinstallationsanmälan

Installation av laddbox är fast elinstallation och ska utföras av ett registrerat elinstallationsföretag. Elektrikern ska bedöma anläggningens kapacitet, dimensionera kabel och skydd, installera och funktionsprova samt lämna dokumentation över utfört arbete.

Utöver själva installationsarbetet ska den även föranmälas och färdiganmälas till elnätsägaren, det vill säga det bolag som äger elnätet i ditt område (inte alltid samma bolag som du köper el ifrån):

• Föranmälan. Elinstallationsföretaget anmäler till nätägaren innan arbetet påbörjas, särskilt viktigt om installationen kräver högre uttagseffekt eller höjd huvudsäkring. Nätägaren kan då bedöma om det lokala elnätet klarar den ökade belastningen.
• Färdiganmälan. När installationen är klar ska den färdiganmälas så att nätägaren har korrekta uppgifter om anläggningen, vilket också kan påverka abonnemangsavgiften om huvudsäkringen har ändrats.

I praktiken sköter elinstallationsföretaget normalt dessa anmälningar åt dig som en del av uppdraget, men det är bra att fråga om detta ingår redan i offertskedet, liksom om huvudsäkringen behöver höjas och vad det i så fall innebär för nätavgiften.

Grön teknik-avdraget för laddbox

För privatpersoner omfattas installation av laddbox normalt inte av ROT-avdraget, utan av skattereduktionen för grön teknik. Avdraget gäller installation av laddningspunkt till elfordon och omfattar både arbete och material.

• Hur avdraget ges. Till skillnad från ROT-avdrag, som bara gäller arbetskostnaden, omfattar grön teknik-avdraget även materialkostnaden. Avdraget dras direkt på fakturan från installationsföretaget, du behöver alltså inte ansöka om det i efterhand själv.
• Tak per person och år. Det finns ett tak för hur stort avdrag varje person kan få per år, och taket kan omfatta flera typer av grön teknik-installationer gemensamt, inte bara laddbox. Eftersom beloppsgränser och procentsatser kan ändras är det alltid aktuella regler och belopp hos Skatteverket som gäller, kontrollera där innan du bokar installation om du vill veta exakt hur mycket du kan få avdrag för.
• Krav på F-skatt. Avdraget kräver att installationen utförs av ett företag som har F-skatt. Kontrollera detta med företaget innan du beställer.

Eftersom det inte finns något fast, verifierat pris för laddboxinstallation som passar alla installationer – kostnaden beror bland annat på effekt, kabellängd, om huvudsäkringen behöver höjas och om schaktning krävs – offereras pris per uppdrag efter en bedömning av din anläggning. Se prissidan för exempel på andra elarbeten.

Checklista före beställning

Innan du tar in offerter är det bra att ha koll på grunderna i din egen anläggning och vad du faktiskt behöver av installationen. Använd listan nedan som stöd i samtalet med elektrikern:

1. Vilken effekt klarar bilens inbyggda laddare?
2. Har fastigheten enfas eller trefas, och vilken huvudsäkring?
3. Hur långt är det från elcentral till laddplats, och behöver kabeln grävas?
4. Finns plats för nya grupper i elcentralen?
5. Behövs dynamisk lastbalansering, och ska flera laddpunkter samsas?
6. Fast kabel eller uttag?
7. Krävs godkännande från förening eller fastighetsägare?
8. Vill du styra laddningen efter elpris, och i så fall via box eller bil?

Smart Hem Installationer Sverige AB installerar laddboxar och utför elinstallation vid hembesök i Stockholms län, med fasta priser. Pris för laddboxinstallation offereras per uppdrag, medan andra elarbeten kostar från 1 490 kr efter ROT-avdrag enligt smartheminstallationer.se – se prissidan för fler prisexempel.